Tobias Billströms, förste vice talman i riksdagen, tal för Måndagsrörelsen på avslutningen den 27e oktober.

by mandagsrorelsen

Kära vänner, åhörare, deltagare i Måndagsrörelsen!

Idag är det ytterligare en dag av motstånd mot det våld som övergår vårt europeiska grannland Ukraina.

En dag, då vi som talat här och gett vårt stöd på nytt samlas för att visa att den som använder vapenmakt för att påverka politiska beslut i demokratiska stater, den som tror att man kan inkorporera, dela eller inlemma andra staters territorium i sitt eget under hot om våld, den som anser – med ett forntida svenskt uttryck – att rätten, den sitter i spjutstångs ända, att sådana krafter och sådana regeringar har fel.

Som förste vice talman i Sveriges riksdag är det en ännu större förmån att få tala här och visa på den betydelse som det har att många företrädare för det svenska samhället, för politik och för andra som önskat ge Ukraina och Ukrainas folk sitt stöd har deltagit hittills i Måndagsrörelsen. Den är bred och den går genom vårt samhälle som en symbol för att frihet och frihetslängtan är ett signum för vårt land och att vi är beredda att dela med oss av denna längtan till andra som behöver det.

Ändå måste vi vara medvetna om att denna kamp som vi är mitt uppe i kommer att bli svår och utdragen.

Det förstörda Donetsk, det ödelagda Luhansk bär tillsammans med alla andra granatbeskjutna och angripna städer och byar vittnesbörd om detta.

Det lidande som övergått hundratusentals människor och som drivit dem på flykt är kanske den starkaste uppmaningen till oss alla att inte glömma. Genom mitt förra ämbete som migrationsminister mötte jag nämligen allt för ofta detta: att en utdragen flyktingsituation blir bortglömd, att den sjunker undan i människors medvetande och blir till en avlägsen företeelse.

Men det är människor som fördrivits.

Det får vi aldrig glömma. Bortom alla stora ord finns barn som mist sina fäder, mammor som mist sina barn och åldrande föräldrar som idag lever skilda av en osynlig gräns från barnbarn, släkt och vänner. Sådan är verkligheten i dagens Ukraina, idag, den 27 oktober 2014.

Uppmaningen till oss alla är därför att fortsätta att tala om detta, att berätta om övervåldet och att visa på att den makt som vill dominera och bestämma över andra folk inte skall få göra detta ostört. Långt därifrån. Tvärtom skall vi fortsätta att skicka vårt budskap med växande styrka och tydlighet till Rysslands president Putin och till hans medarbetare:

Friheten för varje folk att fritt få bestämma sin väg är inget som ni skall få åsidosätta. Friheten att självt få ta sitt öde i egna händer är något absolut, något okränkbart.

Varje dag och varje timme som ni förtrampar Ukraina genom militärmakt och genom brutalitet, skall vi finnas här för att påminna om detta.

Vi kommer inte att tystna och vi kommer inte att ge upp!

Tack för att jag fick tala här idag! Ett stort tack till Alice Hallman och hennes kollegor som kämpat med så stort engagemang!

Leve Ukrainas frihet och leve den europeiska tanken!

Tobias Billström
Förste vice talman i Sveriges riksdag, tidigare migrationsminister (M).

IMG_4276.JPG

Advertisements