Ella Bohlins (KD) tal för Måndagsrörelsen den 18e augusti.

by mandagsrorelsen

Vänner,

Så samlas vi här igen.

Måndagsrörelsen som tog sin början år 1990 som en opinionsyttring för de baltiska staternas självständighet från Sovjetunionen behövdes då och behövs mer än någonsin idag.

Vi kan historien – de baltiska staterna fick sin frihet från Sovjetunionen. Nu hotas självständigheten åter igen och vi måste visa vårt stöd för det ukrainska folket genom att samlas här idag, och nästa måndag och måndagen efter det.

Vår omvärld präglas just nu av många stora kriser. Det är lätt att misströsta och förlora hoppet. Kaosets halvmåne i Mellanöstern är bördig med blod och inga genombrott är att vänta.

Yadzdier, (jasidier) kurder, kristna, judar alla är de folk under beskjutning eller på flykt.

Ryssland slipar sina bajonetter, i Afrika bryter Sydsudan, Kongo och Centralafrikanska republiken ihop inför eviga milisers strider, stora delar av södra halvklotet står inför klimatkatastrofer av enorma proportioner.

Situationen i världen tvingar oss att inse att vi inte kan sitta i vilstolen och se på från vår horisont. En insikt om att det stundande valet måste handla om mer än maxtaxor och turordningsregler. Valet måste blicka utanför våra tillsynes trygga gränser här i Sverige.

Rysslands aggression mot Ukraina är en fråga om demokrati mot envåldsmakt. Där vi alltid måste sträva efter att stötta de demokratiska krafterna.

Och sällan har jag upplevt styrkan i de demokratiska krafterna så starkt som för 6 år sedan när jag var i Kiev. Då var jag förbundsordförande i Kristdemokratiska ungdomsförbundet och vi träffade våra ukrainska vänner för att stärka dem i organisering och demokratibygge. Det var efter den orangea revolutionen som omdanade landets politiska, ekonomiska och sociala system. Jag mötte ungdomsorganisationer och unga politiker som hade hopp om framtiden. Som stolt visade oss Självständighetstorget och som blickade framåt.

Det som hände nu är mycket oroväckande. Putin flexar sina muskler både bildligt och bokstavligt.
Rysslands olagliga ockupation av Krim är ett brott som inte får accepteras eller glömmas bort.

Vi kan agera. Genom EU-samarbetet kan vi ge Ukraina den ekonomiska styrkan att göra sig kvitt beroendet av Ryssland. Det finns de som säger att EU inte bör närma sig Ukraina för att inte reta upp Putin. Det är feghetens väg. Ukraina behöver fred, frihet och demokrati – och från EU:s sida ska vi underlätta den utvecklingen. Därför hade det varit så bra att få ett associationsavtal tillstånd.

Det bästa sättet att hjälpa är med ekonomist stöd. Mer än en fjärdedel av befolkningen i Ukraina, alltså ca 11 miljoner människor lever under den officiella fattigdomsgränsen på 127 dollar i månaden. Situationen är dock långt värre än dessa officiella siffror visar. Med en genomsnittlig månadslön på endast 137 dollar lever knappt hälften av befolkningen på ett existensminimum. Den officiella arbetslösheten ligger på 7,5 procent men döljer ett stort antal oregistrerade och undersysselsatta arbetare. Statistiken hålls förövrigt ned av en hög utvandring, med tiotusentals jobbflyktingar varje månad. Ukraina står för en av den största diasporan i världen just nu.
Förutom migration, är befolkningsminskning ett faktum till följd av Ukrainas låga födelsetal. Tragiskt nog har landet har också den högsta mödradödligheten i Europa, samt en del av en hälsokris bestående av galopperande hiv/aids drabbade. Tyvärr är Ukraina en knutpunkt för människohandel, både för sexuellt utnyttjande och tvångsarbete.
Kan EU erbjuda sin ekomiska styrka och sitt bistånd för att bättra på dess siffror så vinner vi Ukraina.

Jag föreslår därför en Marshallplan för Ukraina. Ryssland kan inte locka den Ukrainska befolkningen med torrt bröd om EU bidrar med handelsavtal och bistånd för att bygga en stabil demokratisk stat.

Putin ockuperar Krim, vår generation får inte svika! Tack för ordet.

Ella Bohlin
Kristdemokraterna Landstinget

Advertisements