Måndagsrörelsen

Month: April, 2014

Vad har hänt i Ukraina? Vecka 17.

Tisdag 23e april

VICE reporter Simon Ostrovsky tillfångatagen av ryska pro-ryska demonstranter i den ockuperade staden Slaviansk. http://www.washingtontimes.com/news/2014/apr/22/vice-reporter-simon-ostrovsky-being-held-east-ukra/

Onsdag 24e april

Putin har börjat argumentera för militär intervention i Ukraina.
http://thecable.foreignpolicy.com/posts/2014/04/21/russia_builds_case_for_military_intervention_in_ukraine

Kanada-Ukrainska vänner häklar Rysslands öppenbara lögner.
http://news.nationalpost.com/2014/04/22/russian-ambassador-heckled-at-toronto-speech-on-ukraine-crisis/

Fredag 25e april

En Svensk officer som har deltagit i observatörsstyrkan har blivit bortförd i Ukraina av pro-ryska demonstranter. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/04/svensk-officer-i-bortforda-osse-teamet/

Lördag 26e april

Ukrainska regeringen kallar bortförandet och kvarhållandet av OSCE officerare för en åtgärd regisserad av Ryssarna. De anklagas av de pro-ryska demonstranterna för spioneri medan Ukrainska regeringen hävdar att de hålls som mänskliga sköldar. http://www.reuters.com/article/2014/04/26/us-ukraine-crisis-idUSBREA3O16720140426

Söndag 27e april

Den svenska officeren som varit tillfångatagen i Ukraina har nu släppts.
http://www.svt.se/nyheter/varlden/svenke-majoret-slappt

Efter en lång tid av pro-rysk ockupation utan lösningar i sikte har pro-ukrainska miliser börjat bildats. Här återfinns en video med budskap i engelsk text.
https://www.youtube.com/watch?v=HRGMhrkj_Co&feature=youtu.be

Vad har hänt i Ukraina? Vecka 16.

Måndag 14e april

Väst godkänner ett ekonomiskt stödpaket till Ukraina på 3,2 miljarder dollar. Detta för att stabilisera Ukrainas ekonomiska problem. http://www.kyivpost.com/content/ukraine/west-approves-32-billion-package-for-ukraine-343457.html

Tisdag 15e april

Den tidigare annonserade anti-terrorkampanjen mot pro-ryska militanta separatiser, eller ryska infiltratörer som bidrar till att stabilisera Ukraina har idag påbörjats av armén. Befälhavaren över operationen har också uttryckt att fler ultimatum inte kommer att ges till de som har ockuperat byggnader. http://www.theguardian.com/world/2014/apr/15/ukrainian-troops-anti-terrorist-operation-kiev

Onsdag 16e april

Ukrainska trupper har nu nått flera östra städer, i Kramatorsk har dock civila blockerat den militära konvojens framkomst. Samtidigt har NATO aviserat att de kommer ytterligare stärka sin östra gräns mot Ryssland.
http://www.bbc.com/news/world-europe-27045534#TWEET1102489

Torsdag 17e april

Flygblad hade delats ut till judiska medborgare i Donetsk där det stod att de måste registrera sig hos myndigheterna. Detta visade sig dock inte vara sant utan var en del av krigspropaganda.
http://euromaidanpr.com/2014/04/17/rabbi-of-donetsk-says-antisemitic-leaflet-is-a-provocation/

Fredag 18e april

Putin uttalar sig och kallar östa Ukraina för ”Nya Ryssland” en historisk term som sammanlänkar området med Ryssland. Så hur ser Putin världen? http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/apr/18/vladimir-putin-ukraine-russia-geneva-editorial

Lördag 19e april

Information om att Krimtartarerna hotas med deportation har börjat cirkulera.
http://euromaidanpr.com/2014/04/19/crimean-tatars-threatened-with-deportation/#more-7323

Söndag 20e april

Ukraina börjar anpassa sig efter överenskommelsen i Geneve kring hur situationen ska de-eskaleras.
http://www.kyivpost.com/content/ukraine/ukraine-begins-implementing-geneva-accords-halts-anti-terrorist-operation-344325.html

Mikael Odenbergs tal för Måndagsrörelsen

Mikael odenberg bild

Situationen i Ukraina fortsätter att förvärras. Vi står idag på randen till ett krig eller ett inbördeskrig i Europa. För det bär den Ryska federationen och dess president Vladimir Putin det fulla ansvaret.

Parallellen är påtaglig med de händelser som utspelades i Europa för drygt 75 år sedan. Då uppviglade Tredje Riket och Adolf Hitler de tyska minoriteterna i Böhmen och Mähren. Den tjeckoslovakiska regeringen hotades för sin påstått dåliga behandling av minoriteterna. Tyskland förklarade sig ha rätt att skydda sudettyskarna i Tjeckoslovakien. De tyska minoriteterna begärde initialt ökat självstyre, ökat oberoende från centralregeringen i Prag och närmare förbindelser med Tredje Riket.

Med Münchenavtalet tvingades Tjeckoslovakien att avstå de sudettyska områdena till Tyskland och den brittiske premiärministern Neville Chamberlain utropade sitt naiva ”fred i vår tid”. Ett halvår senare ockuperade Tyskland återstoden av Tjeckoslovakien och efter ytterligare ett halvår utbröt det andra världskriget.

För några få månader sedan fanns det inte någon seriös bedömare som ens drömde om ett scenario där Krim-halvön skulle brytas loss från Ukraina och införlivas med Ryssland. Likafullt skedde det. Inte ens då var det många bedömare som trodde att Ryssland på allvar skulle gå vidare och hota också östra Ukraina.

Men nu sker det. Stora truppstyrkor, 40 000 – 50 000 man, står beredda på den ryska sidan om gränsen. Det sker en massiv infiltration i östra Ukraina. Upplopp och ockupationer av statliga byggnader orkestreras i flera städer. Provokationer som i slutändan ska motivera ett ryskt militärt ingripande kan inte uteslutas. Och det ukrainska presidentvalet i maj kan omintetgöras.

Låt oss inte ha några illusioner! Vladimir Putin är beredd att gå precis så långt som omvärlden tillåter honom att gå. Passivitet eller undfallenhet från Europa och USA kommer inte att leda till ”fred i vår tid”.

Det finns inte någon militär lösning på dagens situation. Primärt är det heller inte rysk militär styrka som Vladimir Putin utnyttjar, utan omvärldens politiska svaghet.

Därför är det nödvändigt att Europa och USA inte svävar på målet. Det måste vara kristallklart att de ryska brotten mot internationell rätt aldrig kan tolereras. Det måste vara kristallklart att folken i Ukraina och övriga länder i Rysslands ”nära utland” har rätten att bestämma över sin framtid utan någon rysk inblandning.

Därför är det fel när Carl Bildt uttalar tveksamhet om nyttan av ekonomiska sanktioner. Priset för det ryska agerandet måste göras så högt att Vladimir Putin tvingas backa och lägga om kursen.

Det förutsätter ett EU som talar med en röst. Det förutsätter ett EU som är berett att sätta kraft bakom orden genom sanktioner som biter. Det förutsätter ett EU som målmedvetet minskar det europeiska energiberoendet av Ryssland. Bara ett kraftfullt och enat europeiskt agerande kan skydda Ukraina och i förlängningen länder som t.ex. Estland, Lettland och Moldavien.

Mikael Odenberg, f.d. riksdagsledamot och försvarsminister

 

Lars Adaktussons (KD) tal för Måndagsrörelsen

Image

När planeringen inför Europaparlamentsvalet drog igång fanns inte Ryssland och Krim på dagordningen. Som så ofta genom historien levde stora delar av Europa i föreställningen om att inga moln fanns på himlen. Men verkligheten hann ikapp oss – Vladimir Putin visade hur världen är beskaffad.

Genom allvarliga brott mot folkrätt och internationella avtal, med militära medel och kränkningar av nationell suveränitet – grusades förhoppningar om frihet och demokratisk utveckling. Med det ryska agerandet i Ukraina är frågan om Europas fred och säkerhet tillbaka.

Några punkter i den ryska synen på utrikespolitik är nu speciellt viktiga att ta till sig.

För det första: utrikespolitiken ses en tävlan om makt och inflytande, mellan länder, fria som ofria, rika som fattiga.

För det andra: Sovjetunionens sammanbrott anses tragiskt, framför allt på grund av den minskade makt det inneburit för Kreml – och för att Ryssland anses ha blivit förödmjukat av väst.

För det tredje: Den storryska retoriken grundar sig på en stark känsla hos de styrande men är också ett verkningsfullt verktyg för att ena det ryska folket mot en gemensam motståndare i väst.

Det är mot den bakgrunden som Europa ska se det ryska agerandet.

EU grundades på värderingar om försoning mellan nationer och medborgare – när de värderingarna nu utmanas, krävs tydlighet. Att folkrätten allvarligt kränks genom Rysslands aggression mot det självständiga Ukraina, råder det ingen tvekan om. Detta är oacceptabelt, det måste entydigt fördömas.

Grundläggande i den situation som råder är att det är det ukrainska folket som suveränt och självständigt ska avgöra vilken väg deras land ska välja. På den punkten går det inte att kompromissa. Det innebär inte att även den europeiska unionen har ett ansvar i den kris som vi nu ser. Ett ansvar att värna folkrätten, ett ansvar att stödja en demokratisk utveckling i Ukraina och ett ansvar för att skydda grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Det kan ske genom att EU med gemensam stämma använder sig av de diplomatiska och politiska medel som finns för att bidra till en lösning. Det kan ske genom riktat och utökat ekonomiskt stöd till demokratiska krafter i Ukraina. Och det kan ske genom att snarast ta tredje steget i det paket av åtgärder som aviserats av europeiska rådet. Vad som behövs är omfattande och verkningsfulla ekonomiska sanktioner som visar att agerandet från Moskvas sida tillhör en svunnen tid, och inte är acceptabelt.

För det ukrainska folkets skull, för trovärdigheten till det europeiska samarbetet, måste EU:s 28 medlemsländer tillsammans stå upp för folkrätten. Alltid.

Den annektering vi har sett av Krim är historisk; det är första gången sedan andra världskriget som Europas gränser ritas om på grund av utländsk aggression. I valet till Europaparlamentet den 25 maj har vi chansen att svara på det ryska agerandet. Genom att rösta för ett starkt och enat Europa. Detta är viktigt att understryka; inte minst därför att det finns krafter även i vårt land som verkar i motsatt riktning – som vill försvaga den europeiska unionen. I ett utsatt säkerhetspolitiskt läge innebär det att ta på sig ett stort ansvar – och frågan som nu kräver svar är på vilket sätt mindre samarbete mellan Europas länder stärker freden, stabiliteten och säkerheten.

Tillsammans med andra Europavänner arbetar kristdemokratin för att värna och utveckla det europeiska samarbetet. Tillsammans med andra Europavänner kommer vi alltid att stå upp för de värderingar och den människosyn som förenar, inte delar, Europa.

Tack för att ni har lyssnat.

Lars Adaktusson (KD), kandidat till Europaparlamentet.

Image

Vad har hänt i Ukraina? Vecka 14.

Tisdag 1a april

En amerikansk statsvetare hävdar att Putin finansierar höger-extrema rörelser i Europa så som Jobbik i Ungern för att destabilisera det europeiska samarbetet. Som bevis framförs bland annat vilka som deltog som valobservatörer på Krim, flertalet ifrån extremnationalistiska partier ifrån Europa.
http://euromaidanpr.wordpress.com/2014/04/01/how-putin-finances-hungarian-jobbik-and-other-radical-right-winged-parties-to-provoke-european-union-collapse/

Onsdag 2a april

Regeringskansliet i Ukraina planerar att sparka 22 000 personer, 50 procent av de anställda, för att få ekonomin i balans. Även riksdagen Verkhovna Radas personalstyrka kommer att minska med ca 20 procent. http://euromaidanpr.wordpress.com/2014/04/02/cabinet-of-ministers-plans-to-fire-22000-officials/

”Right Sector” har också deklarerat att de kommer att fortsätta beväpna sig själva, detta trots att riksdagen har fattat en lag om att avväpna grupperingar med oregistrerade/illegala vapen. Right Sector säger att så länge situationen i Ukraina inte förändras kommer de förbereda sig för ett krig.
http://www.kyivpost.com/content/ukraine/right-sector-to-continue-arming-itself-if-ukraine-situation-does-not-change-341701.html

Torsdag 3e april

Den Ukrainska åklagarmyndigheten har gripit flera medlemmar ifrån Berkut och utredning pågår. Att ingen gripitis tidigare har skapat stort missnöje hos många demonstranter varför detta bör ses som ett stort steg framåt.
http://time.com/48021/ukraine-detains-riot-police-over-sniper-deaths/

Fredag 4e april

1 500 Ukrainare med utbilding från väst, bland annat från prestigefyllda universitet så som Harvard, Oxford och Columbia, har sagt sig vara frivilliga att med låg lön jobba inom den Ukrainska statsadministrationen för att motverka korrumptionen. https://www.facebook.com/pages/Western-educated-professionals-for-the-Ukrainian-Government/482461448520288

Ukrainska säkerhetstjänsten säger sig ha hittat bevis som tyder på att Ryssland var väl involverat i attackerna mot Maidan demonstrationerna runt den 20e februari där runt 100 personer dog. Bland annat ska Ryssland ha tillhandahållit ammunition och vapen.
http://www.kyivpost.com/content/ukraine/putins-drive-to-destroy-ukraine-accessory-to-murder-342033.html

Söndag 6e april

I östra Ukraina har oroligheter börjat sprida sig och pro-ryska demonstrationer samt övertagandet av en administrativ byggnad har gjort att presidenten ställer in alla utländska resor för att kunna fokusera på krisen. http://www.kyivpost.com/content/ukraine/turchynov-cancels-trip-to-lithuania-to-combat-pro-russian-separatists-in-donetsk-luhansk-342267.html

Stefan Rings, generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen, tal på Måndagsrörelsen

Image

Jag är generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen, men de uppfattningar jag för fram här idag är helt mina egna.

Jag vill inleda med att citera första versen i Esias Tegnérs dikt Det eviga:

Väl formar den starke med svärdet sin värld,
Väl flyga som örnar hans rykten;
Men någon gång brytes det vandrande svärd
Och örnarna fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
Det dör som en stormvind i öknen bort.

Tegnér skrev sin dikt som en protest mot Napoleons krigföring i Europa, när kejsaren stod på höjden av sin makt. Avslutningen ska därför ses som en förhoppning, men i detta fall blev han sannspådd. Med namnet Det Eviga, ville Tegnér lyfta fram insikten om att vissa begrepp är tidlösa; sanningen lever och det rätta är evigt, var de villkor som han menade är centrala. Idag är hans dikt mer aktuell än på länge.

När Berlinmuren föll och Sovjetunionens upplösning helt förändrade den säkerhetspolitiska förutsättningen för Europa hoppades vi alla att demokratin skulle växa sig stark och att respekten för mänskliga rättigheter skulle bli en naturlig del av den europeiska gemenskapen. Inte minst omfattade våra förhoppningar de människor som fått leva under ett kommunistiskt förtryck under flera decennier och då menar jag även det ryska folket.

Idag är den rättsordning som är en grundförutsättning för fred och stabilitet i Europa hotad. Putin skyr inga medel när försöker att tillgodose de intressen som han menar är centrala för Ryssland. Han betraktar omvärlden utifrån ett perspektiv där alla förhandlingar är ett nollsummespel, där enbart en part kan vinna. Kompromisser och samarbete för allas välfärd är främmande för honom.

En naturlig fråga är då; vad blir Putins nästa drag? Givetvis är det högst relevant att försöka förstå vad som kommer att hända i den närmaste framtiden. Det finns dock en risk med ett alltför stort fokus på Putins agerande. För det första går det inte att förutse hans handlingar, för det andra riskerar vi i att hamna i en situation där vi enbart försöker att reagera på redan inträffade händelser och då kommer vi alltid att vara i efterhand, liksom på Krim.

Jag tycker att vi istället ska göra klart för oss vad vi inte vill ska hända och bestämma oss för hur vi ska agera för att förhindra detta.

1. Sammanhållningen inom EU får inte brista. En förutsättning för fred och stabilitet är att EU:s medlemsländer inte vänder sig inåt och låter nationalism och kortsiktig populism styra sin politik. Nu krävs en förmåga att se bortom de egna intressena. Samordningen mellan EU och Nato behöver förbättras. Den pågående militära nedrustningen måste omprövas och energiberoendet av Ryssland brytas.

2. Relationerna med USA får inte försämras. I den globala värld som vi nu befinner oss i är det viktigt med ett samarbete mellan stater som omfattas av samma grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Den transatlantiska länken är nödvändig och skulle förstärkas av ett handelsavtal. Detta betyder inte att vi ska avhålla oss från kritik när detta är nödvändigt.

3. Säkerhetssituationen i vårt eget närområde får inte bli sämre. Vi har befunnit vi oss i det bästa säkerhetsläge som Sverige någonsin haft. Men den gynnsamma situation vi haft, håller på att glida oss ur händerna. Vi får då inte vara passiva utan måste fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna och även låta de baltiska staterna bli en naturlig del av detta samarbete. Detta är inte möjligt utan att Sverige omprövar synen på ett Nato-medlemskap.

4. Ryssland får inte isoleras. Ett fredligt Europa kräver ett annat Ryssland än idag. I detta sammanhang finns det anledning att rannsaka vårt agerande under de senaste 25 åren. Men Putins motiv styrs inte av vår tidigare behandling av Ryssland. Han vill återskapa Ryssland som en stormakt som inte behöver ta hänsyn till omvärlden och där allt annat än ryska intressen nedprioriteras. Vi måste tydligt markera att vi inte accepterar övergrepp mot andra staters suveränitet och mänskliga rättigheter. Samtidigt behöver vi stödja de krafter som vill se en annan utveckling i Ryssland än idag.

5. Ukraina får inte falla sönder. Ukraina står nu inför svåra utmaningar. Landets politiska system är svagt, korruptionen är utbredd medan ekonomin är körd i botten. Nationalistiska grupperingar kan skapa motsättningar mellan den ukrainska befolkningen och den rysktalande och bidra till den instabilitet som Putin helst önskar. Vi får inte ägna oss åt önsketänkande, men ändå helhjärtat stödja Ukrainas utveckling mot ett demokratiskt land.

Vi står nu inför stora utmaningar där den fred och stabilitet som vi börjat ta för givet, alltmer utmanas. För att lyckas krävs ett fördjupat samarbete mellan de länder som ser demokrati och respekten för mänskliga rättigheter som ett grundfundament. Tyvärr kan en sådan samverkan inte enbart bygga på mjuk makt. Behovet av en militär avskräckande förmåga, som skapar en tröskel som är tillräckligt hög för att hålla tillbaka aggressioner, är lika viktig. Nedrustning skapar inte fred om inte alla är beredda att avhålla sig från att använda militärt våld.

Stefan Ring, generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen.
Image